vilseisverige.blogg.se

Denna resa går inte alltid enligt planerna kan man ju lugnt säga! När vi kom fram den 10/6, onsdags till

Karesuando så checkar vi in på en camping som vi bokat en stuga på för tre personer och två hundar, hon som tar emot oss såg lite frågande ut men vi fick en fin stuga med toa till och med, jackpot. Stugan var även billigare än de uppgav vid bokningen och ingen toa skulle vi ha haft. Vi installerar oss och sedan säger min mor "så här såg det inte ut på bilderna" mamma visar bilderna och stugorna var bruna på bilden och den vi befann oss i var knall gul! Laila går till personalen och frågar om vi var rätt vilket vi självklart inte var, men vad gör det :-) 

 

Torsdag 11/6

Går upp 05.45 för att sitta i bilen senast 06.45 och åka ca 11mil till Kilpisjärvi där båten ska ta oss mot Treriksröset! I Kilpisjärvi frågar vi en man vart båten ligger och han svarar på en härlig engelska med finsk dialekt att båten går nog inte för att de ligger is men han skulle vandra till Treriksröset. En klump i magen kryper fram, båten måste går! Vi hittar båten på land! Smått hysterisk skulle man kunna beskriva mig som, jag måste ut till Treriksröset. Fundera på att gå ut och sedan cykla tillbaka enligt  planen men både Laila och mamma säger att de är omöjligt. Ringer även min sambo och blir irriterad på honom för han svarar inte som jag vill, stackare. Det slutar med att mor min checkar in mig på ett hotell ungefär vid båten. Jag byter om lämnar mina saker på rummet och sen åker vi till startpunkten för vandringen till Treriksröset. Jag har fått låna ryggsäck av Laila så lunch har jag med mig. Vandringen är i varierande terräng, ibland får man gå på snö och vips så försvann benet ner till ljumsken! Un Under vandringen kom jag ikapp den finska mannen, vars namn jag glömt, mitt minne är inte det bästa. Vi gjorde följe och efter ytterligare ett tag gjorde vi följe med en svensk. Det var skönt att ha sällskap med sig. Vädret var även varierande sol, regn, blåsigt och snö (kändes som snöstorm!). Vi kom fram till röset, fikade och gick tillbaka. Passade på att göra en snöängel på vägen hem. Var galet skönt att kunna gå in på sitt rum efter 24km vandring, min första fjällvandring. Skorna var genom sura så satt och föna dom i en timme säkert, men det var det värt! 

 

Fredag 12/6

Första dagen på cykeln! Min cykeldator trodde jag låg kvar i Karesuando, men ack så fel upptäckte jag när jag kom till Karesuando 11 mil senare men  vad gör det! Kl 9.14 satte jag mig på cykeln och det gick förvånansvärt lätt! Under turen så gjorde jag lunch med stormköket, pratade med renar som inte uppskattar mig lika mycket som kompis som jag uppskattar dom,  jag har lite att jobba på när det gäller relationen.  Det känns underbart att äntligen sitta på sadeln igen och vilket skillnad det är på cykel om man jämför med min gamla röda så är detta rena drömmen!  Kl 15. 35 kom jag till campingen i Karesuando där mamma och Laila väntade kvar så illa tvunget för min padda låg kvar i stugan. Har cyklat 11 mil på 5 timmar och 30 min!  

Sidan på insamlingen.se är snart färdig så snart börja insamlingen till narkolepsiföreningen på riktigt!:-)